Du fans alltid där,du stod där och åt där.

Cuba min sjärna,min plutt snart fins du inte mer,men jag ska försöka kämpa,vi klarar det här tilsammans!
Du som alltid ville väl även om du gjorde det lite hårt:)
Näsblod....får mig att tänka på dig..min älskade Cuba♥
Den gången jag bad om en puss och ja..det fick jag bara lite för hårt!
Det var den gången jag börja blöda näsblod!
Men endå kmr jag inte klara mig utan dig!
Jag älskar dej,min cuba!
Att det skulle sluta så här,kunde väll ingen tro....??


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

ponnyupptagen

jag är en galen ponnytjej med mkt kraft och vilja som sköter världens bästa ponny som ni får läsa om här!

RSS 2.0